CSRD träffar färre svenska bolag, men trycket på hållbarhetsdata består
När EU-kommissionen i februari 2025 presenterade sitt förslag om att förenkla CSRD, taxonomin och CSDDD var signalen från europeisk industri tydlig. De ursprungliga kraven skulle träffa för många bolag med för tungt rapporteringsansvar. Ett år senare är beslutet formellt. Omnibus-direktivet antogs av EU-rådet den 24 februari 2026 och publicerades i Europeiska unionens officiella tidning två dagar senare.
Gränsvärdena för vilka bolag som omfattas har höjts kraftigt. Tröskeln ligger nu på över 1 000 anställda och en nettoomsättning på över 450 miljoner euro. För börsnoterade små och medelstora bolag försvinner rapporteringsplikten helt. Ändringarna gäller från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare.
Konkret betyder det att flertalet svenska mellanstora bolag, den kategori som tidigare hade rapporteringsplikten inom räckhåll, nu hamnar utanför direktivet.
De som andas ut, och de som fortsätter
För ett industribolag med 400 anställda och en halv miljard kronor i omsättning var Omnibus en tydlig lättnad. Ett rapporteringsprojekt som sysselsatt ekonomiavdelningen och externa konsulter under större delen av 2025 kan nu ställas av. Men inte alla går fria.
Stora börsnoterade bolag och koncerner ligger kvar i CSRD-logiken och ska från räkenskapsår 2027 rapportera enligt de reviderade ESRS-standarderna. De här bolagens leverantörer, inklusive många svenska SMB, får i sin tur frågor tillbaka i kedjan som i praktiken kräver samma data, bara utan lagstöd.
Trycket flyttar från riksdag till inköpsavdelning
Det som skiljer dagens landskap från före Omnibus är var kraven kommer ifrån. Tidigare var det lagen som drev efterfrågan på koldioxiddata, arbetsmiljörapporter och spårbarhet. Nu är det storkundens inköpsavdelning.
För ett underleverantörsbolag i tillverkningsindustrin kan det betyda att en order från en Tier-1-kund hamnar i fara om bolaget inte kan svara på scope 3-frågor, redovisa arbetsmiljörisker eller visa aktuella ISO-certifieringar. Effekten blir ofta tuffare än lagen, eftersom stora kunder har mindre tålamod än myndigheter.
Det som ändå gör jobbet enklare
I det nya landskapet blir lagefterlevnad och underhåll av ledningssystem viktigare, inte mindre. Svenska molntjänster som Laglistan har fått en bredare roll. Plattformen bevakar gällande lagstiftning och varnar kunden när nya krav tillkommer, men används i allt större utsträckning även som underlag när Tier-1-kunder begär dokumentation.
Det som tidigare var en ramavtalsbilaga för QHSE-ansvariga har blivit en säljfråga.
CSRD krympte. Trycket gjorde det inte.
Relaterade artiklar
Anpassade containrar för stadens behov I en växande stad som Stockholm är behovet avLäs mer
Problematik med Traditionella Metoder: Traditionell bottenmålning, med dess användning av giftiga ämnen som kopparsulfatLäs mer
Effektiva tillståndsprövningar För att de gröna investeringar som planeras i dag ska kunna genomförasLäs mer
Exxon Mobil Corporation, som marknadsför sig som ExxonMobil, är ett amerikanskt petroleumbolag som rankasLäs mer
Idag har vi alla accepterat att denna nya verklighet är här för att stanna,Läs mer






Stockholms tillväxtbolag slåss om samma talanger. När onboarding och vardagskulturen sitter, ökar både retentionLäs mer